Detta inlägg vill jag dedikera till Josefine och Anna, lite till bror med!

Låt mig berätta om min spännande lördag – Det var Some lovely moments och två “äventyr”!

Resan började med bussen – 18.47 var lite sen men vad gör la två minuter efter att man fått springa på isvägen eftersom trottoaren var snöfylld?

Kom till Angered… Spårvagnarna beräknades komma om ca 31 min (detta var min vagn och den skulle komma först) Istället för att stå i yr vädret så begav man sig in i affären och köpte lite smått och gott inför kvällen. Stod på insidan och kollade ut efter vagnen. Efter 40 min blev man lite trött och ringde syster, hon kika in på västtrafik och gav mig de senaste uppdateringarna, min vagn ska åka om 7min.

Man vänta och vänta… Efter 15 min så kom 4an, skippade den för 8an kom åkandes i fjärran. 8 gjordes snart om till en ”Ej i trafik vagn” och Arga Linda började så smått komma fram. Efter ett få tal min vad det en 8a igen. Tackar!

Lite små missöden på vägen, signalfel o grejer men äntligen strax efter klockan 8 så mötte jag Josefine och vi började bege oss i yrvädret till Anna och hennes nya ljuvligt söta lägenhet. Helt klart värt den sega resan för att få umgås med dessa två. Tack och lov att det var dem som sagt;)

Insåg att vinet började närma sig bottenskrapet och vädret blev inte bättre. Bussen fick bli ”tidig” och närmare halv två så satt Josefine och jag på väg mot hemmaplan. Bussen stanna och Josefine hoppade ut… och försvann. Strax såg man en leende tös sticka upp huvudet och det började tisslas lite på bussen. Tack för den Josefine.. Klockrent!

Begav mig ensam mot staden och skulle behöva vänta 4 min på 4an… Men då ville 11ans vagn bråka och väntetiden blev 12 minuter och en sjukt mysko och kramsugen kille som inte riktigt fattade pikar som, Rör mig inte… Nej tack ingen kram… Eller varför inte den väldigt otydliga: Jag Vill INTE ha en kram!

Yeah yeah, grabben försvann och vagnen kom… Den rullade på hur bra som helst, Hjällbo bye bye och strax skulle jag vara hemma. Vi släppte av alla Hammarkullebor och vagnen starta för vidareåkning till Angered. PANG! Vagnen slockna och det började lukta en blandning mellan rök och svavel?

-          Det här kommer nog ta ett tag… Ekar det genom vagnen!

Jag var fast i HAMMARKULLEN, helt själv, övergiven, liten ensam flicka. Paniken började ta ett grepp om mig och jag ringde snart bror Andreas, två gånger. Äntligen ett svar! Han skulle hämta mig, thank god!

Sedan var det äntligen hem till sängen! TACK TACK TACK kära bror. Utan dig hade nog mitt inlägg igår blivit det sista. Sluttiden blev väl strax efter 3 om jag minns rätt?

Ja vad ska jag säga… vad gör man inte för att få umgås med sina vänner?

♥Tack Tjejor♥